Chill-i-dill

Det är först när man automatiskt tänker "jag borde plugga" trots att man inte har några läxor som man inser hur stor del skolan har av ens liv. Men snart är det slut på det, i alla fall för några månader. Är så sjukt skönt att bara få slappna av. En veckas chill med klassen väntar. Men innan dess blir det upp tidigt imorgon för att jobba (plantera blommor dagen lång). Sedan spenderar jag kvällen grillandes vid en sjö med gamla klasskamrater.

Jag tänker för mycket.

Du ser mig inte,
Men jag vet att du ser mig.
Du hör mig inte,
Men jag vet att du hör mig.
Du försöker inte,
Men jag försöker inte heller.

Som en prickekorv kommer jag tillbaks till dig.




Vår är när det är varmt fast kallt och man behöver jacka. Sommar är när det är varmt och man dör av värmeslag om man har på sig jacka. Idag har det varit sommar och jag har passat på att använda solens strålar till att odla fräknar. Resultatet blev prickekorvsarmar och en doft av solsalva.


Löjligt.

Tresamheten som blev ensamheten.
Nu tvåsamheten som är löjligheten.

jag var bara tvungen.

Här sitter jag med huvudet på en tråd och fyrkantiga ögon. Svenska-rapport om medeltiden har stått på schemat och fyra timmars skrivande har lönat sig = KLAR, KLAR, KLAR (snart)

I fredags var det musik för hela slanten, igår var det jobb, idag plugg och veckan som kommer är det simlärarutbildning som gäller. När man annars kunde varit ledig och fått undan lite läxor så drar jag och utbildar mig. Psykologi, organisation och pedagogik stod visst på schemat, något att se fram emot i alla fall.

Nu tar jag ett break från allt vad skola heter och går ut lite. Glass vore inte fel heller. Tack för jag fick uppehålla er med det här totalt onödiga inlägget. Kram.

till dig ikväll <3







Det är när träden blir för höga,
Himlen blir för grå,
Vitsippor blir svarta,
Det är först då.

Det är först när mörkret kommer som man inser vad man har,
Först när någon skriker som man inser vad man sa,
Att aldrig känna glädje för just, precis idag,
Man inser att man borde när något häner vårt ego-jag.

Jag vet inte vad som händer,
Ändå rullas scenarion upp,
Jag sitter här med klumpen,
Antagligen en småsten i jämförelse.

Ibland så vill man veta allt,
Ibland är man glad att man inte vet något,
Ändå om det senare känns bättre,
Så tror jag jag vet ändå,
För det är så,
När man känt någon tillräckligt länge,
Då kan man utläsa nyanser av text och inse faktum.

<3

Kort och koncist.

Jag tog kameran och vandrade till skogs idag för att få mig en skymt av lite vildliv. Resultatet ser ni nedan:





Imorgon blir det jobb. Veckan som kommer verkar vara gjord av prov. Som tur är har man helgen att se fram emot med "kultur i staden" ungefär. Så ser det ut, så blir det.

RSS 2.0