i väntan på julafton
Tiden finns inte till att hinna ta kort med systemkameran. Det blir lite spontana mobilbilder (syns i kvalitén) som sammanfattar vad jag har sysslat med i december...
Inspelning av julkalender.
Tomteparad. Ett måste för att den riktiga julkänslan ska infinna sig.
Lucia. Det var så väldans, oerhört fint.
Jag var på dansuppvisning. Sen dansuppvisade jag själv också.
Inspelning av julkalender.
Tomteparad. Ett måste för att den riktiga julkänslan ska infinna sig.
Lucia. Det var så väldans, oerhört fint.
Jag var på dansuppvisning. Sen dansuppvisade jag själv också.
liten blir STOR
När man var liten och skulle somna innan sin födelsedag så pirrade det alltid så där i magen och det enda man ville var att natten skulle gå jättesnabbt. Sen blev man stor och den där känslan försvann utan förvarning.
Förra året fyllde jag 17. En mellantid då det inte händer mycket tänkte jag. Jag hade fel. Att vara 17 är rätt okej det med, men nu, nu är det dags. Imorgon fyller jag 18.
Förra året skrev jag nyårslöften. Jag visste att jag skulle tycka livet var orättvist när alla andra fyllde mycket tidigare än mig. Därför lovade jag mig själv att njuta något kollosalt av min sena födelsedag. Det ska jag. Och vet ni vad, kanske blir det en sista gång någonsin, men ikväll kommer jag som ett litet barn inte kunna somna, och min mage kommer vara i uppror. Längtar.
Förra året fyllde jag 17. En mellantid då det inte händer mycket tänkte jag. Jag hade fel. Att vara 17 är rätt okej det med, men nu, nu är det dags. Imorgon fyller jag 18.
Förra året skrev jag nyårslöften. Jag visste att jag skulle tycka livet var orättvist när alla andra fyllde mycket tidigare än mig. Därför lovade jag mig själv att njuta något kollosalt av min sena födelsedag. Det ska jag. Och vet ni vad, kanske blir det en sista gång någonsin, men ikväll kommer jag som ett litet barn inte kunna somna, och min mage kommer vara i uppror. Längtar.
Nyårsklädsel?
Så här skulle jag kunna tänka mig att se ut på nyår. Är såld på klänningen!!!!
Klänning - Vero Moda
Skor - Scorett
Halsband - Lindex
(Klicka för att komma till länk)
Dimmiga dagar och klara nätter.
Visst har jag gjort det här förut, men med han visste vi båda att det skulle ta slut.
Det här hade ju inte ens börjat och det är det som känns så surt.
Andra har jag kunnat glömma, andra har gått mig förbi,
men det var något med honom som gjorde att jag kunde tänka mig att det skulle bli vi.
men det var något med honom som gjorde att jag kunde tänka mig att det skulle bli vi.
Hur ska det bli i framtiden om jag alltid faller så hårt.
Ibland känns det som om livet kommer bli så jävla svårt.
Om en kväll ute på krogen kommer få mig att känna mig så här.
Om det enda jag kan tänka på är hur han är.
Vill jag ha ovanligt mycket bekräftelse eller är det samma för alla.
Det känns som folk har lättare för att glömma och jag lättare för att falla.
(Humöret svänger likt en berg-och-dalbana, och ett gammalt utkast blir rätt snabbt inaktuellt. Ibland känns det ändå så här att vara liten)
Tankar från en 17-åring
Jag får inte lika många samtal som flickan med det fina håret.
Jag får inte lika många nyfikna frågor som bruden med de stora brösten.
Jag får inte guld och gröna skogar trots att jag faktiskt är jag,
det tycker man ju ändå borde väga upp och vara rätt så himla bra.
Jag dricker inte lika mycket och är inte så speciell.
Jag hålle på mina principer och ska folk beskriva mig använder de oftast ordet snäll (!)
Jag tror jag vet vem jag är, men i dagens samhälle spelar det ingen roll.
I dagens samhälle är de som räknas, de som super mest och har minst koll.
Min mamma sa häromdagen att folk vet vart jag är,
att de är säkra på att jag alltid kommer finnas där.
Jag sa till min mamma att jag inte trodde att det var så där,
sen sa jag att livet var orättvist och inte ville att det skulle va så här.
Det klart att man blir upprörd och inte ser det för vad det är.
Ett falkst jävla rollspel, utan hjärta, utan själ.
Jag hoppas att det i framtiden inte kommer spela någon roll.
Jag hoppas att mina barn i framtiden kommer få vara glada fastän de har kontroll.
Jag får inte lika många nyfikna frågor som bruden med de stora brösten.
Jag får inte guld och gröna skogar trots att jag faktiskt är jag,
det tycker man ju ändå borde väga upp och vara rätt så himla bra.
Jag dricker inte lika mycket och är inte så speciell.
Jag hålle på mina principer och ska folk beskriva mig använder de oftast ordet snäll (!)
Jag tror jag vet vem jag är, men i dagens samhälle spelar det ingen roll.
I dagens samhälle är de som räknas, de som super mest och har minst koll.
Min mamma sa häromdagen att folk vet vart jag är,
att de är säkra på att jag alltid kommer finnas där.
Jag sa till min mamma att jag inte trodde att det var så där,
sen sa jag att livet var orättvist och inte ville att det skulle va så här.
Det klart att man blir upprörd och inte ser det för vad det är.
Ett falkst jävla rollspel, utan hjärta, utan själ.
Jag hoppas att det i framtiden inte kommer spela någon roll.
Jag hoppas att mina barn i framtiden kommer få vara glada fastän de har kontroll.
